Jordbrukets nerläggning
Om 1800-talets Hindby präglades av jordbrukets expansion, kom följande sekel att präglas av jordbrukets nedläggning. Från den allt mer trångbodda staden började en inflyttningen till de omkringliggande byarna, och den gamla lantliga atmosfären byttes successivt ut mot egnahemsbebyggelse, industriområden och motorvägar. Här nedanför hur byn såg ut i början av 1900-talet på ett modernt flygfoto. För enkelhets skull uppdelat på östra och västra delen av byn.

Östra delen av Hindby

 
Östra delen av Hindby ca 1910-15. Bygräns, vägar, viktigare byggnationer och järnvägar.

Östra delen av Hindy 1915
Bilden ovan är kostruerad efter en sockenkarta från 1915. Söder om Hindbygården låg fortfarande  "Vanningen", den gamla bydammen som ju var centrum i det gamla byhemmet. Marken närmast vattendraget var fortfarande uppdelat på byns olika hemman. Norr om dammen, utmed landsvägen till Ystad fanns de gårdar som blev kvar nära bycentrat: Nr 7, Nr 3 och Nr 9.  

Förvirring kring Gamlegård - Nr 8
Hindby Nr 8, som urstrungligen var byns kyrkokteg (vars avkastning tillföll prästen), ställer fortfarande till lite förvirring. På tomten ligger den gård som idag används som djursjukhus, på vissa ställen kallad Hindby Gamlegård. På sockenkartan från 1910-15 ligger den utanför sockengränsen och tycks tillhöra Västra Skrävlinge socken, men tycks samtidigt tillhöra Hindby by. Västra Skrävlinge hade vid denna tid dessutom redan inkorporerats med Malmö. På orginalkartan benämns den "Hindby, Kerstiner".

Klicka på kartan för att se hela sockenkartan i stort format. Kartan öppnas i ett eget fönster.

Västra delen av Hindby

Gamla strukturer
På bilderna finns även tomtgränserna nu inritade. Man kan tydligt se hur dagens bebyggelse planerats efter de gamla tomterna. Den norra bygränsen följer Munkhättegatan och Eriksfältsgatan och det är en klart skiftande bebyggelse på andra sidan gränsen. Av de enskilda tomtgränserna kan man se hur Hindby Nr 6 bebyggts med egna hem mer än något annat mantal. Även gränsen till Hindby Nr 4 har satt klara spår i bebyggelsen.

Även kyrkovägen till Fosie som löper från dagens Dalaplan och söderut finns kvar idag under namnet Fosievägen.

Almhög
På en avstyckad del av Hindby Nr 4 ligger vid denna tid gården Almhög som senare har gett namn åt detta bostadsområde. Gården byggdes kring 1865 och hette ursprungligen Nygård och sedan Almhov. Gården revs omkring 1920 och detta hörn av byn bebyggdes sedan med villor under 20-och 30-talet. Det lär även funnits kolonier på området men det är lite oklart när. Utedass och grusvägar präglade i alla fall kvarteren ända fram till 1960. Många av de ursprungliga småhusen står kvar idag men de flesta har klätts med tegel eller annat material.  

Klicka på kartan för att se hela sockenkartan i stort format. Kartan öppnas i ett eget fönster.

Nyheter
En del nytt har hänt sedan 1860. Framför allt har järnvägsfebern nått Skåne. Längs byns norra gräns löper nu järnvägsspåren till Ystad och tvärs i genom byn går Trelleborgsbanan fram och delar byn på ett lite olyckligt sätt. Något som fortfarande idag utgör ett strukturellt problem i området. Även järnvägen till Vellinge och Skanör har tillkommit.  Ungefär mitt i bilden ligger Backagården (Nr 6) som vid denna tiden var en av de största arbetsgivarna i byn.

Utmed Ystadsbanan ligger Hindby station, som  sitt namn till trots låg strax utanför byn. Hindby hade faktiskt ingen egen station alls. Även Fosie station på Trelleborgsbanan och Kulladals Station på Vellingebanan låg strax utanför bygränsen. 

På Hindby Nr 6 har en skola, Hindbyskolan, också tillkommit. Den uppfördes på 1890-talet.

Gårdarna fick egennamn
Under slutet av 1800-talet blev det allt vanligare att gårdarna fick egennamn. Många av dessa har givit namn åt dagens bostadsområden. Här följer en liten förteckning över de östra gårdarna. Nr 2, Nr 4 och Nr 6 berättas det om på sidan om västra Hindby.

Nr 1
Ärtholmen: Namnet finns omskrivet 1912. På hemmat låg också gården Södertorp. Vad namnen syftar på är oklart.

Nr 2
Helenetorp (1/8) finns nämnt 1875. Gården är döpt efter Helena Petronella Wulff som föddes1803. Hon var hustru till kammarherre AA af Klinteberg som övertog gården 1840. Helenetorp tycks länge tjänstgjort som trädgårdsmästeri. Delar av Helenetorp finns kvar idag.

Nr 3
Lyckesholm: Omnämnt i skrift första gången 1912 men kanske namngivet redan på 1890-talet. Av vem och varför är oklart. Nr 3 hyste ytterligare en gård som finns namngiven redan 1860, först som Louvisefrid, men senare som  Gullvik. Nr 3 drabbades lite oturligt av järnvägen, som kom att plöja rakt genom ägorna.

Nr 4
Maryhill fick sitt namn 1904 efter ägarens hustru Mary. Ägaren hette Per Jönssons. Hemmat hade ytterligare en gård, Nygård (1/8) som först bytte namn till Almhov och sedan till Almhög.

Nr 6
Backagården finns omskrivet 1912. Namnet syftar på läget i Borrebackar, de stora sandkullar som nu är bortschaktade. Borre betyder för övrigt 'brant stup'.

Nr 7
Matildehem är också nämnt för första gången 1912. Namnet är efter dåvarande ägaren K J Granats hustru Mathilda. 

Nr 9
utgjordes av Hindbygården som länge tjänstgjort som Handelsträdgård. När den gamla kyrkotegen (Hindby Nr. 8) delades upp tillföll en del mark Nr. 9. Byggnaden revs så sent som i början på 1990-talet i samband med den sista exploateringen av byn. Alldeles intill ligger idag Hindby trafikplats, rondellen vid Inre Ringvägen.

Nr10
utgjordes av Agnesfrid.  När den gamla kyrkotegen (Hindby Nr. 8) delades upp tillföll en del mark Agnesfrid.

Hindby Nr 8
På östra sidan om Västra Skrävlingevägen ligger den gård som idag används som djursjukhus, ibland omnämnd som Hindby Gamlegård. Den gamla kyrkovången Nr 8 har således vid något tillfälle sedan 1860 övergått till  och som i sin tur, vid detta laget, har inkorporerats med Malmö.   Ännu

Nr 11
Krogen. Vid korsningen Ystadvägen och Västra Skrävlinge kyrkoväg låg Krogen kvar på sin egen tomt, Nr 11. Krogen var i bruk fram till 1935 och hade då serverat gäster i minst 160 år. Byggnaden revs 1936 i samband med att nya och rakare Ystadvägen skulle anläggas.

*'***Djursjukhuset och . I övrigt är de nämnda gårdarna rivna idag. Till och med Vanningen är torrlagd och bebyggd. Maryhill och Mathildehem revs, liksom värdshuset, på 30-talet i samband med att den nya Ystadvägen anlades.

Källa: Enskiftet i Malmötrakten, Helge Andersson 1965, Fosie - från socken till inkorporering, Ortsnamn i Malmö IV
 

Hindby Inkorporeras med Malmö

Avstyckningar
Kartan ovanför visar en detalj från samma sockenkarta av området kring Hindby Nr 6. Den rödmarkerade bygränsen motsvaras i dag av Eriksfältsgatan. Från norr, parallellt med järnvägen, löper Fosie kyrkoväg som delar sig strax innanför bygränsen. Den västra grenen fortsätter mot Trelleborg och den östra mot Fosie. Mitt i bilden liggen en av byns största gårdar, Backagården.

Man ser tydligt hur småhusbebyggelsen redan vid denna tid, före första världskriget, tagit fart och nya tomter redan är avstyckade, eller åtminstånde planerade. De små siffrorna i blyerts anger viket Mantal tomterna tillhört.

I början av 30-talet fick Trelleborgsvägen en ny och rakare sträckningar och kom att gå rakt i genom Backagården som revs i samband med bygget. Den gamla Trelleborgsvägen motsvaras idag av Per Albin Hanssons väg.
 

Kulladal och Eriksfält
Just Hindby Nr 6 och delar Nr 1 var de första hemman som började styckas i småtomter. Redan på 1910-talet började det alltså bebyggas men det var efter kriget som utbyggnaden tog riktig fart. Detta som kom att kallas Kulladal och Eriksfält bebyggdes nästan helt under 20- och 30-talet. Eftersom det var en bondby gjordes det int någon stadsplan för området förrän i slutet av 30-talet. Den fick då anpassas efter den befintliga bebyggelsen och områdena ter sig därför något tättbebyggt och rörigt intryck.

Närmast bygränsen, på nuvarande Eriksfältsgatan, ligger fortfarande ett bostadshus från 1890-talet och på Fosievägen efter svängen ligger en rad idylliska gathus i ganska ursprungligt skick. Även på vänstra sidan, som idag heter Backagatan, ligger gammal delvis bebyggelse.

Jämförelse med grannsocknen
I Västra Skrävlinge Socken hade denna inflyttning startat något decennium tidigare. Redan på 1880-talet hade tomter börjat styckas av och säljas för egnahembebyggelse, främst i området Sofielund. Hit flyttade arbetare som flydde de mörka bakgårdarna inne i staden. Här kunde dom bygga eget efter hur ekonomin tillät det, och dessutom utan att ta hänsyn till någon stadsplanering. 

Den nyinflyttade befolkningen ställde emellertid krav på stenläggning, gatubelysning, skolundervisning  och annan social service vilket landsortssocknen hade ekonomiskt svårt att tillgodose. Socknen var naturligtvis också måttligt intressead att serva stadens arbetare. Det uppstod också dispyter mellan hälsovårdsmyndigheterna och socknen om de sanitära förhållandena och vem som var ansvarig för vad. Säkert hade myndigheterna kolera- och dysenteri-epidemierna på 50-och 80-talet i färskt minne. Därför uppstod frågan om en sammanslagning med staden och 1911, efter 15 års förhandlingar, blev Västra Skrävlinge inkorporerat med Malmö. 

Fosie expanderar
Kring 1880 hade Fosie Socken 1200 invånare. De flesta försörjde sig fortfarande genom lantarbete. I Hindby var de stora arbetsgivarna vid denna tid Agnesfridsgården och Backagården. 1904 hade befolkningen i socknen ökat till 1963 personer. Kraven på samhällsservice ökade men Fosie var, liksom Västra Skrävlinge, dåligt motiverad att bekosta service för en befolkning som tjänade sitt uppehälle i staden. Staden å sin sida var ju lika glad att slippa dess kostnader kan man tänka.

Förhandlingarna haltar
Kring 1910 väcktes därför frågan om inkorporering från socknens sida. Utvecklingen gick dock inte lika smidigt i Västra Skrävlinge. Kriget kom emellan och även efter kriget, då framtiden verkade osäker, drog förhandlingarna ut på tiden. 1919 blev i stället de mest tätbefolkade områdena ett municipalsamhälle inom Fosie Socken. För Hindby gällde det just området kring Trelleborgsvägen - Hindby Nr 1, 2 och 6.

Inkorporering
Socknen fortsatte att växa i samma raska takt. 1921 hade Fosie 2758 invånare och hade fått en tydlig karaktär som en förstad till Malmö. Nya förhandlingar om inkorporering inleddes men remisstiden blev lång. Först 1931 införlivades socknen med staden. Fosie hade då 7566 invånare och hade alltså på 50 år ökat med 630%!

Området Bellevue överfördes 1937 från Fosie by till Limhamn

Denna sida har senast uppdaterats 2008-03-04