start inledning forntid före enskiftet enskiftet efter enskiftet inflyttning idag grannskapet referenser

Inledning

 
Strax söder om Malmös stadsgräns låg bondbyn Hindby. Byn hade ingen koppling till staden Malmö utan tillhörde Fosie Socken, som i sin tur ingick i Oxie Härad.

I den skrivna historian finns Hindby omnämnt sedan medeltiden. Det är känt att hela Malmöområdet varit rikligt befolkat ända sedan forntiden och man kan misstänka att byn funnits långt innan dess, men därom saknas som sagt konkreta uppgifter.

Bilden här intill visar det medeltida Hindby inklippt på en modern Malmökarta (år 2000).

Utbredning
Fram till 1700-talet var Hindby, som man kan se på kartan, en mycket långsträckt by. Åkrarna sträckte sig från Jägersro i öst till Limhamn i väst. Gårdarna i byn låg samlade i ett bycentrum i östra delen av byn, vilket är markerat med en röd prick på kartan.

Från 1700-talet har den västra landtungan successivt styckats av och ingår idag i andra stadsdelar av Malmö. Resterna av byn införlivades med Malmö stad på 1930-talet och idag lever minnet av Hindby enbart kvar som namn ett litet bostadsområde vid det gamla bycentrat.


Namnet 
Namnet Hindby finns omnämnt i skrifterna år 1346. Det  förekommer sedan genom tiderna med olika skånskklingande varianter som Hinnby, Hinnbÿ, Himmby och Hindbi. 

En analys av ortsnamnet ger inte så mycket ledning i byns historia. Efterstavelsen ’-by’ är ett fornnordiskt ord för ’boplats’ eller ’odling’. Sådana 'by'-namn var vanliga på orter från vikingatiden men kan nog också ha använts på nybyggen även under medeltiden.

Betydelsen av första stavelsen ger inte heller någon ledtråd. ’Hind-’ kommer nog av djuret hind men skulle också kunna ha betydelsen av ’någon som springer fort’. Hur innebörden egentligen skall tolkas skall således lämnas osagt, men något i stil med: ’Hindens boplats’. Kartan intill är från 1684.


Fosie Socken
Hindby by tillhörde som sagt Fosie Socken. Fosie by låg parallellt söder om Hindby och tillsammans bildade dom Fosie socken. Ordet socken kommer för övrigt av ordet 'söka' och Fosie var den kyrkby som invånarna 'sökte' sig till.

De båda byarnas historia är därför nära i hopflätad. Liksom Hindby är Fosie omnämnd första gången på 1300-talet. Kyrkan i Fosie kan dock spåras ända tillbaka till slutet av 1100-talet. 

Fosie hade liksom Hindby en långsmal sträckning. Från Oxie i öst sträckte den sig med en lång avstickare ända ut till Öresundskusten. Man kan tänka att kontakten med kusten hade både en stor ekonomisk och praktisk betydelse. 


Kartan visar Fosie socken och Malmös omgivning 1860. Klicka på kartan för att se en förstoring.

Oxie Härad
Fosie socken utgjorde i sin tur en del av Oxie Härad. Medan socknen hade ett kyrkligt ursprung var häradet en mer sakral företeelse. Häradsindelningen var påkommet av kungen för ekonomiska och juridiska angelägenheter. I Oxie låg därför tinget där man sedan medeltiden skippade rättvisa och löste uppkomna konflikter. Här fanns också galgbacken. 

Bilden till höger visar Oxie Härad vid en okänd tidpunkt. Gränserna har naturligtvis ändrats genom åren. Bland annat har Svedala anslutits till häradet först på senare tid. Men kartan ger i alla fall en en uppfattning om häradets omfång.

 


Kartan har jag lånat från Oxie hembygdsförenings hemsida, och som tack lämnar jag denna länk dit.

Lite kuriosa...

Borrebackar
Borrebackar var höjder och små åsar av sand och grus vid gamla Trelleborgsvägen, nuvarande Per Albin Hanssons väg. De sträckte sig från stadsgränsen till Per Albin hems förskola (gamla stationen). Namnet Borrebackar kommer ifrån ordet borr som betyder brant eller sluttning. Idag är backarna till stor del jämnade med marken därför att man under århundraden tagit sand från dem. De sista sandkornen gick åt 1964 för att fylla igen Malmö hamn. Men en del återstår väster om Backagården som borde fridlysas som naturminnesmärke.

Kändisar på besök i Hindby
Några kända personer har trampat på Hindbys mark. När den danske kungen Christian V belägrade Malmö 16xx sov han i ett ståtligt tält bakom Borrebackar, ungefär vid nuvarande Handlar'n. Därifrån kunde han se hela Malmö och samtidigt skydda sig bakom åsen om det skulle behövdes. (uppgift från Kulladalsskolan)

När Linné under följande sekel gjorde sin Skånska resa år 1749 uppmärksammade han just backarna. Han hittade här flera blommor som är vanliga i Skåne bl. a. Åkersenap, Skånefibbla, Gul Svärdslilja och Tusensköna. Han fann också en bladbagge som han inte sett tidigare. Han beskriver hur han från backarna kunde se hela Malmö och Öresund, nästan ända till Köpenhamn. 

 


Senast uppdaterat 2008-03-04

 

Webbproduktion:
Hans-Peter Nilsson