Zanzibar och Norra Tanzania


Dag 44. 25:e December

Mot Zanzibar
Uppe tidigt, alla är trötta efter gårdagen. Avfärd mot Zanzibar. Två timmars båtfärd från Dar. Alla, som inte är sjösjuka, sover av någon anledning under färden. Färjan lägger till i Stone Town, en gammal pittoresk handelsstad med trånga gränder och vitputsade stenhus.

Hotel Vuga
Mycket varmt här på ön. Lite väntetid med passexercisen. Åker med småbussar till hotellet, Hotel Vuga. Sover tre i varje rum, Jonas, Niklas och jag. Har redan slut på kontanter, får låna 100 USD av reseledaren.

Rundvandring
Deltager i en guidad rundvandring i gamla delen av staden. Vi får se den gamla marknaden med fiskauktion och grönsakshandel. Staden var tidigare ett arabiskt centrum för slavhandeln österut. Fängelsehålorna finns fortfarande kvar som en påminnelse. Vid den gamla slavmarknaden har engelsmännen nu byggt en kyrka. 

Swahilisk mat
Äter middag på Monsoon, en mysig restaurang med swahilisk mat. Påminner om indisk mat, med mycket koriander och kardemumma. Man tar av sig skorna innan man entrar matsalen och sitter sedan på golvet och äter. Pumpasoppa och skaldjurstallrik med fruktsallad som efterrätt. Avslappnad atmosfär och god mat.

 

Zanzibar har en afrikansk befolkning men har sedan 1000-talet haft starka arabiska influenser och har också styrts  av sultaner från Oman. Ön var länge ett centrum för den arabiska slavtrafiken österut. Under 1800-talet blandade engelsmännen sig allt mer i utvecklingen och lyckade 1873 förbjuda slavhandeln.

1963 blev Zanzibar självständigt men ingick snabbt i union med Tanzania.

 

 


Dag 45. 26:e December

Varmt
Mycket varmt på hotellet även på natten. Det finns en takfläkt men den tycks bara gå på lågvarv. För en gångs skull är det mycket mygg men myggnäten är varken impregnerade eller täta.

Toalettstandard
Toaletten är kombinerad med en dusch som är placerad lagom så att den droppar på en medan man sitter på wc-stolen. Toalettpapper finns men man får hämta det i receptionen.

I labyrinten
Jag och Robert tillbringar förmiddagen med att vandra kors och tvärs genom staden. Tappar snabbt orienteringen i de trånga gränderna, men här är inte så stort så förr eller senare kommer man ut ur labyrinten igen.

Shopping
Massor av försäljare och butiker. Jag köper CD-skivor, tyger, någon tavla och ett silversmycke. Pruta måste man göra och vi börjar bli riktigt bra på det. På gatan köper vi nypressad sockerrörsjuice, mycket läskande.

Mer shopping
Går en shoppingrunda till på eftermiddagen. Denna gång med Pete. Hamnar till slut på African House, ett finare ställe med bar och stor altan där vi sitter och njuter av en GT och solnedgången. Lite kolonial känsla. Bara en vit tropikhjälm som saknas.

Inga foto
De flesta här är muslimer och böneutroparen hörs med jämna mellanrum. Det är därför heller inte speciellt populärt att fotografera här, folk  blir riktigt uppretade.

 


Dag 46. 27:e December

Norrut
Lämnar Stone Town idag, tyvärr. Saknar det redan. Ganska mysig atmosfär här. Vi är på väg till badstränderna i norr. Inte riktigt min stil. 

Kryddtur
På vägen gör vi en kryddsafari. Zanzibar är, förutom slavhandeln, känd för sina kryddodlingar. Klimatet och jordmånen är speciellt lämpad för just kryddor. 

Under en timmes vandring får vi se massor av smakämnen som man aldrig sett hur det växer. Ingefära, ananas, kokosnötter, kardemumma och mycket annat. Det går bra att handla här på plats också.

Nungwi
Vi fortsätter norrut på knaggliga vägar och hamnar i byn Nungwi längst upp i norr och installerar oss i Baobab Beach Bungalows. Vi blir inhysta i bungalows med 4-5 man i varje rum. Myggnäten är trasiga men här tycks inte vara mycket mygg.

Solparadis
Ett nytt paradis med vita sandstränder, klarblå himmel, turkos hav och varmt vatten. Hela stranden är kantad av restauranger och barer. Här finns inte mycket att göra mer än att sitta i solstolen, dricka gin och jäsa. Det är väl också meningen.

Oordning
Över hela orten vilar en atmosfär av "hakuna matata". Ordningen i vår bar är bedrövlig. Kyparen har inte den blekaste aning om vem som beställt vad eller i vilken ordning.  Jarmo som beställt en pizza för en timme sedan, får plötsligt veta att den inte finns. Han får vänta en timme till på något annat. Skall man skratta eller gråta. Faktum är att man vänjer sig. Det som händer det händer, kanske idag, kanske imorgon. Kanske inte alls. 

Snusbrist
De rosa bussarna har vi lämnat på fastlandet och jag inser redan att jag har tagit för lite malariamedicin och snus med mig.

Strandförsäljare
På stranden är gott om försäljare av tavlor, tyger, solglasögon och souvenirer samt unga kvinnor som erbjuder olika tjänster som hennatatueringar, massage, flätor och dreadlocks. Kanske andra tjänster också, inte vet jag.





Dag 47. 28:e December

Kaos i restaurangen
Uppe tidigt. Serveringen i baren fungerade lika illa som igår. Säkraste strategin för att få frukost var att stå vid bardisken och rycka åt sig det som kom ut från köket.

Dykskola
Vi åker ut ut till en atoll för att dyka. Vi åker med en arabisk dow. En dow är en halvöppen träbåt som lär vara mycket sjöduglig men det guppar rejält och många är sjösjuka. Vågorna är ibland högre än båten och det känns som om den lilla utombordaren är alldeles för klen. Det tar ett par timmar att komma fram till ön vilket inte var planerat. Solen är svår att komma undan i den öppna båten, den når en alltid på något sätt och jag bränner låren igen.

Delfiner
Vi fick i alla fall se en grupp delfiner på nära håll som följde efter båten. Några betalde dyra pengar i Stone Town för att se delfiner men fick inte se en fena. Här fick vi det på köpet.

Ont i öronen
Dykningen gick sämre för mig, hade problem med öronen som höll på att sprängas när vi dök. Får nog ta en kurs här hemma någon gång. De andra fick se både sköldpaddor och vackra fiskar.     

Båt-bar
På tal om båtar så är en av barerna här byggd utav fören på en dow, där relingen tjänstgör som bardisk. Det finns inga väggar utan bara ett halmtak över. Kassaapparaten är en gammal toalettstol och i ett badkar slängs alla tomflaskor. Fantasin är det inget fel på.


Nungwi beach


Kari tycks trivas i det varma vattnet. Iklädd en hatt av palmblad

 


Dag 48. 29:e December

Hakuna Matata
Slappedag. Solar, äter, dricker och tar det lugnt. Solen strålar och det regnar nästan aldrig här på norra delen. 

Lite Swahili
Kanske dags för en liten språklektion på swahili? Användbara uttryck är:
Jambo - Hej
Mambo - Hur är det?
Hakuna Matata - Inga problem, no problem, de' e' lugnt.
Pole Pole - Ta det lugnt
Karibo - Välkommen

Vattenbrist
Samtidigt som vi lever vårt lyxliv lider befolkningen här av svår vattenbrist. Vattnet måste levereras med tankbilar och folk flockas vid vägarna med sina dunkar när det är leverans.


Månsken över Indiska Oceanen

Dag 49. 30:e December

Tillbaka till Stone Town
Lämnar solsemestern och åker tillbaka till Stone Town. Hittar äntligen ett växlingskontor som tar VISA-kort, alla tycks ha lånat pengar av varandra. 

Hamburgare med koriander
Äter lunch på Easy Sweet, en av de bättre restaurangerna, en hamburgare med kardemumma och koriandersmak. Lite udda men jag har aldrig varit kräsen med mat.

Ogiltiga biljetter
Båten tillbaka till Dar går vid middagstid. Jag och några till blev stoppade på landgången, och det var med nöd och näppe att vi kom med. Tydligen var det något fel med våra biljetter, jag vet faktiskt inte vad, men i sista stund fick vi nya till slut och blev ombordsläppta.

Dar Es Salaam igen
Efter ett par timmar på sjön är vi tillbaka i Dar Es Salaam. Känns tryggt att se bussarna, det är som att komma hem. Fram med snuset. Vi hinner inte se så mycket av staden för vi är redan på väg till nästa anhalt, Arusha i närheten av Kilimanjaro.

Torrt och fattigt
Det är ett stort öppet landskap som är lätt kuperat. Här är mycket träd och buskar men bitvis mycket torrt. Det ser fattigare ut här i norra Tanzania än i de södra delarna.

Segera bensinstation
Halvvägs till Arusha kampar vi vid en bensinstation vid Segera. Här finns även större restaurang som vi invaderar. Vi finner ett visst nöje i att iaktta servicen. Drygt 40 beställningar klarades med glans men sen körde det ihop sig helt i köket. Alla fick mat i alla fall till slut.

Longdrop
Toaletterna här är i mycket gott skick men av modellen longdrop, det vill säga att man sitter på huk och ....så vidare. 

 


Dag 50. 31:a December NYÅRSAFTON

Hemma igen
Det har blåst friskt under natten men det har inte hindrat nattvilan. Känns skönt att sova på bussarna igen, faktiskt bättre komfort här än de dåliga sängarna och värmen på Zanzibar.

Kråkor?
Jag har reflekterat över kråkfåglarna här i Afrika. (Konstiga reflektioner man får ibland.) Det finns kråkor som ser ut som skator och kajor som ser ut som kråkor. Ser lite absurt ut. En och annan vanlig gråsvart kråka har jag i och för sig också sett.

Jakaranda
Vägen kantas av blommande jakarandaträd. Jakarandan är mycket iögonfallande och har följt oss ända från Cape Town. Det är ett av de bestående intrycken från Afrika. Träden är helt fyllda av skimrande blåa, gula eller röda blommor. Det slår mig att på två månader har jag nog inte lyckats fotografera ett enda av dessa. Jo förresten, en gång, i Malawi.

Vem vill bli millionär?
Lena som älskar spel har fått en "Vem vill bli millionär?"-bok i julklapp. Så nu har vi frågesport i bussen. Livlinorna är alla i Bill-bussen (fråga publiken) och comradion till de andra bussarna (ring en vän). Till och med jag tyckte att idéen var kul. 

Ingen Killi
Ju längre mot nordväst vi kommer ju bergigare blir det och vi närmar oss höglandet igen. Vi passerar Kilimanjaro men tyvärr är det så molnigt idag att vi bara ser basen på berget. Killi är känt för att bara visa sig då och då.

Trädgårdar?
Väl framme vid Arusha finns några större plantskolor vilket vi inte sett någon annanstans. Blommande trädgårdar har vi inte sett överhuvudtaget. Kanske har man andra saker att tänka på här. Det finns dock trädgårdar här också får jag höra men dom är belägna i rikemanskvarteren bakom höga murar.

Arusha
Man ser förvånansvärt många nya bilar på vägarna, Mercedes och andra dyrgripar. Arusha är nämligen en snabbt växande metropol. Här finns en stor gruvindustri, bland annat bryts det "Tanzanit" som inte lär finnas någon annanstans, domstolen som utreder folkmorden i Rwanda är placerad här. Alla som reser till Kenya eller Uganda passerar orten och det är ett stort centrum för ekoturism på grund av sitt läge nära Serengeti-parkerna. Det är uppenbart att staden håller på att rustas upp och förskönas.

Kamerastrul
Min ena kamera slutar helt att fungera. Visar sig att den varit trasig länge. Säkert tio filmer är mer eller mindre förstörda. Tur att jag tog med en reserv.

Safaridreamers
Vi kampar på Snake Park utanför Arusha. Det är nyårsafton och här finns flera overlandbolag. Imorgon skall vi på safari och bolaget vi skall åka med, Safaridreamers, drivs faktiskt av ett halvsvenskt par.100 USD kostar trippen.

Nyårsfest
Men först...Nyårsfest! Busspersonalen tillagade underbara tacos och sedan bar det iväg till baren. Massor av gin, champagne och dans på bardisken. Mycket trevligt men urartade så smått med öl- och vattenkrig. Men vadå...det är ju nyår.


Jakarandaträd i Malawi

 


Dag 51. 1:a Januari 2004

Dagen efter kvällen före
Sovmorgon, alla är naturligtvis trötta. Det blir ingen frukost utan vi satsar på en brunch med tacosrester från gårdagen. Efter maten bär det av mot Serengeti och Ngorongoro-kratern. 

4WD
Det blir några timmars färd i minibussar. Tidvis ganska dåliga vägar. Bussarna är modifierade Toyota Hiace med 4WD och lyftbart tak. Dom är förvånansvärt starka och effektiva på att ta sig fram var som helst.

Maasaier
Serengeti är maasaiernas hemvist. Maasaierna är ett folk som valt att leva ett traditionellt liv som nomader och boskapsskötare. Dom är klädda i karakteristiska röda tygstycken och bär alltid med sig käpp eller spjut. Stora örhängen med stora hål i öronen är också typiskt. Ju större ju bättre. Pojkarna blir tidigt tränade till krigare och måste döda ett lejon för att klara mandomsprovet. Det finns dock inte så många lejon kvar, så kanske tummar man lite på dessa regler nu för tiden.

På vägen passerar vi moderna maasaibyar med affärer och murade hus. Här säljs souvenirer och mat. Bland annat en butik som bara säljer bananer, röda, gula, gröna, mogna och omogna.

Lake Manyara
Det blir ingen safari idag utan vi tältar på bergssluttningen för att kunna ge oss av tidigt i morgon. Kampingen, som talande nog heter Panorama, ligger på utsidan av massivet och framför oss har vi vacker utsikt över Lake Manyara. Det händer inte mycket mer idag. Även om det är vackert här så känns hela eftermiddagen som en lite onödig väntan inför morgondagen.

Rift Valley
Hela bergsområdet som vi befinner oss i består av åtta gamla vulkaner varav en fortfarande är aktiv. Bergsmassivet  ligger nämligen i en förkastningsspricka, The Rift Valley, som sträcker sig från Malawisjön upp till Mellanöstern. 

High End Tourism
På sluttningen ligger även ett lyxhotell, Serena Hotel. Här kan man njuta av utsikten för 300 USD per natt. Snacka om high end tourism.


Morgontrött efter nyårsfirandet


Bananbutik nära Ngorongoro


Maasaiby i Ngorongoro Conservation Area


Dag 52. 2.a Januari

Till kratern
Uppe klockan 0600. Tidig avfärd mot kratern. Drygt en timmes bilfärd kvar till Ngorongoro Conservation Area. Entrar parken vid åttatiden. Vägen fortsätter uppför kraterns kant. På vägen ser vi två leoparder som hastigast smyga i buskarna. Det var det enda jag fick se av dessa skygga kattdjur på hela resan, men det kan väl räcka för att kamma hem "the big five". Några foto hade ju inte varit så dumt förståss...

Fin utsikt
Jämfört med Lake Manyara som ligger på 960meters höjd ligger kraterkanten på 2200 meter och golvet innanför på 1700 meter. Fin utsikt på alla håll med andra ord. Ngorongoro är för övrigt den största kratern i världen utanför Asien. Där finns å andra sidan fem stycken som är ännu större.

Edens lustgård
Vi tar oss ner i kratern. Grönt och frodigt på sluttningarna men mycket torrt nere i kratern. Några djur behöver man inte leta efter för dom finns överallt. Det är lite av Edens Lustgård över det hela där hyenor och lejon går sida vid sida med zebror och antiloper. Kanske inte i fullständig harmoni men ändå.

Pensionerade elefanter
Gamla elefanter söker sig gärna hit. När deras tänder börjar bli utslitna föredrar dom det färska och gröna gräs som finns här. Lite pensionärsklubb kan man säga.

Massor av djur
Trots att det egentligen är lågsäsong ser vi massor av djur, elefanter, noshörningar, gnuer, bufflar, rovfåglar med mera.  

Lejonjakt
Bäst av allt var ändå när vi fick se två lejonhonor som jagade ett vårtsvin medan hannen satt ett par meter från vår buss och exalterat följde utvecklingen. Först när bytet var fällt reste han sig och lommade nöjt iväg. Synd på vårtsvinet förståss.

Man kan ju också fråga sig vad tre lejon skall med ett litet vårtsvin till. Räcker väl knappt till förrätten. Kanske var det ett försöksheat eller träningspass.

Obekvämt
Det är inte speciellt bekvämt att åka på sådana här safari turer. Mesta av tiden står man upp för att kunna se så bra som möjligt och man måste hålla sig hårt för vägarna är mycket ojämna eller så är det ingen väg alls. Efter sex timmar i kratern är vi trötta och nöjda och beger oss mot Arusha igen. Alla Big Five på en dag!

Komunikationsproblem
SMS-funktionen har flippat ut. Jag har fått samma meddelande minst 50 gånger sedan nyårsafton. Jag måste helt enkelt stänga av mobilen till vi får en ny operatör i Kenya.

Tragedi
Lite sordin på dagen är när vi hör på nyheterna att ett annat overlandbolag krockat i Sydafrika och 8 personer omkommit.

 

 


Ganska torrt i kratern så här års


Robert och Pete med en nyfunnen kompis


En maasai vallar sina kor


Ingen lever för evigt, inte ens i Ngorongoro

Fortsättning...